Vi har fått ett flertal frågor från våra kunder om varför deras fasader drabbas av alger.
I år verkar det vara lite fler än vanligt som har drabbats extra hårt av denna typ av försmutsning på sina hus och jag tänkte ta tillfället i akt att skriva om ämnet. Förhoppningsvis kan det hjälpa fler.
Kristian Skibdal, Specialrengöringar Sverige
Påväxt på fasaden uppstår oftast på grund av fukt, organiskt material och bristande solljus – den perfekta miljön för alger, mossa och ibland mögel eller lav att trivas i. Ibland dyker det upp som en grön yta i skuggiga hörn. I andra fall ser man mörka stråk som kryper över putsen eller grågröna partier som breder ut sig på träpanelen.
Oavsett hur det ser ut har det en sak gemensamt, det kommer inte att försvinna av sig själv.
I det här inlägget går Kristian Skibdal, VD på Specialrengöringar Sverige in på djupet och svarar på de vanligaste frågorna vi får inom just påväxt på fasaden.
Vad orsakar påväxt på fasaden?
Här är de vanligaste faktorerna som påverkar, ibland en och en men oftare flera samtidigt.
Det enskilt viktigaste är fukt- det är en grundförutsättning för all påväxt.
Jag brukar säga att fukt är roten till allt ont när det gäller byggnader, det gäller även för fasadernas del.
När en fasad är fuktig under längre perioder ökar risken för mikrobiell påväxt markant. Det kan handla om regnvatten som stannar kvar, otäta hängrännor som läcker mot väggen, eller marklutning som gör att vatten samlas nära huset.
Vissa fasadmaterial, som puts eller obehandlat trä, är dessutom mer fuktkänsliga än till exempel tegel eller plåt.
En torr fasad är en säker fasad – så enkelt är det.
Min upplevelse är att det ofta inte är läckage som är vanligast, men oftare brist på upptorkning. Det kommer mer om det längre ner i texten.
Skuggiga lägen råkar mer illa ut, särskilt norrsidan
Solen är naturens bästa till oss när det gäller att få fasaderna torra, ett naturligt torkmedel. Där solens strålar inte når fram torkar fasaden långsammare efter regn. Detsamma gäller vid dugg eller kondens på väggar, välisolerade fastigheter läcker inte värme som hjälper till med uttorkningen. Man ser ofta att de mest välisolerade husen drabbas snabbare av påväxtproblem.
Väggar i norrläge och ytor som skuggas av träd, plank, andra byggnader eller balkonger är särskilt utsatta. Därför ser man ofta att just norrsidan är först med att få påväxt, medan sydsidan håller sig ren längre.
Läs mer: Fasadtvätt – våra metoder
Organiskt material – som gödsel för påväxten
Pollen, fågelträck, damm och sot, en fasad utsätts för mycket som kan binda fukt till underlaget. Fuktbelastningen kan bli hög på vissa delar av fasaden.
Särskilt drabbade ytor brukar vara där vinden virvlar upp smuts, där vatten droppar och stänker på fasaden eller där det saknas skyddande takutsprång. Det här organiska materialet fungerar som näring åt alger och mögel.
Ju mer som får ligga kvar, desto frodigare kan och kommer påväxten bli.
Vegetation nära huset, trivsamt och vackert men ökar risk för påväxt
Många älskar känslan av grönska nära huset, men buskar, häckar och träd nära fasaden skapar en rad problem:
- De skuggar fasaden och hindrar luftcirkulation
- De bidrar med pollen, frön och smuts
- De skapar ett fuktigt mikroklimat som påminner om ett växthus
Det behöver inte betyda att du måste såga ner din vresros – men några meters avstånd till fasaden kan göra stor skillnad.
Brist på underhåll – påväxt trivs i smuts
Alla fasader blir smutsiga med tiden, men om man aldrig tvättar fasaden byggs ett lager upp där påväxt lättare kan få fäste.
Det handlar inte om att vara pedant, utan om att underhållstvätta med jämna mellanrum. Hur ofta man behöver göra det beror beroende på var huset ligger, en del hus behöver åtgärder så ofta som vart tredje år, medan andra klarar sig betydligt längre.
Vi ser ofta att kunder som fått problem med påväxt inte har gjort någon rengöring alls på 5–10 år. I de fallen räcker det sällan med en mindre åtgärder, då behöver man i allmänhet göra en mer grundlig fasadtvätt.
Är vissa fasadmaterial mer känsliga för påväxt än andra?
Alla fasadmaterial kan drabbas!
Olika fasader reagerar olika på fukt, smuts och påväxt. Varje fasad har såklart sina fördelar, både estetiskt och ekonomiskt, byggkulturmässigt och så har vi underhållsaspekten.
- Träfasad: Känslig för fukt och ofta mest utsatt. Obehandlad suger träfasaden åt sig vatten och drabbas då lätt av påväxt som kan övergå i röta. Träfasader som är målade och som får stå med påväxt har en tendens att färgen flagnar i förtid och kan spricka.
- Putsad fasad: Det finns fasader som är organiska och oorganiska. Det innebär att en del hus är putsade med traditionellt putsbruk (oorganisk) med färglager av antingen kalkfärg, KC färg eller silikatfärg. Det finns också modernare fasadsystem som är baserade på olika typer av plastmassa (organiskt). Dessa har ofta en färg som är baserad på någon typ av akrylat(plast). Medan de äldre putsvarianterna verkar vara mer motståndskraftiga mot påväxt och behöver stå våra betydligt längre innan påväxt sker så är de nyare systemet med välisolerade underlag värre drabbade.
- Tegelfasad: Dessa fasader är vanligtvis mer motståndskraftiga när det gäller att råka ut för påväxt. Ett tegelmurverk drabbas sällan av påväxt om det inte stått riktigt vått en längre tid, då är det vanligtvis läckage som medfört vatteninträngningen. Fogarna kan samla smuts och organiskt material.
- Plåt och skivmaterial: Släta ytor samlar mindre smuts, men får ofta beläggningar vid skarvar och infästningar. Anledningen till detta är att fukt står kvar längre och ger följaktligen bättre grogrund för påväxten.
När är det dags att göra något åt fasaden?
En bra tumregel är att tänka såhär! Om du ser något – gör något.
Så snart du ser gröna fält på fasaden eller mörka stråk så är det dags att agera om man inte förekommit problemet. Det kan också vara mögelprickar som får fäste.
Ju längre man väntar, desto djupare tränger påväxten in i ytan och bryter ned underlagsmaterialet. Det blir svårare bli av påväxten utan att skada materialet.
Vad kan man göra själv – och när bör man ta hjälp?
Du kan komma långt själv med rätt medel, rätt teknik och en försiktig hand. En underhållstvätt eller algbehandling kan hålla fasaden frisk i flera år. Men om det handlar om utbredd påväxt, känsliga material eller höga höjder så är det en bra sak att ta in professionell hjälp.
Här vill jag också lyfta ett varningen finger. De senaste åren har många känt sig kallade att erbjuda fasadtvättningstjänster till villaägare och bostadsrättsföreningar. Allt för ofta helt utan att inneha kunskap om vare sig fasadernas konstruktion, lämpliga rengöringsprocedurer för olika material eller de miljömässiga reglerna som ska efterlevas.
Om du ska ta in professionell hjälp med fasadtvätt se då till att det verkligen är yrkesfolk du tar in. Ställ kritiska frågor och säkerställ att du inte får en aktör som förstör dina fasader, det kan bli en dyrköpt läxa.
Vi på Specialrengöringar Sverige arbetar över hela landet och har lång erfarenhet av att sanera och underhållstvätta fasader – både trä, puts, tegel och skivmaterial. Våra metoder är skonsamma, effektiva och anpassade efter varje byggnads förutsättningar.
Sammanfattning – att tänka på för en frisk fasad:
- Undvik långvarig fukt – se över bleck, hängrännor och tak
- Ge solen en chans – håll växtlighet på avstånd
- Tvätta fasaden med jämna mellanrum
- Agera direkt när du ser påväxt – det lönar sig i längden
Om du bara drabbats av måttlig påväxt så kan man med fördel applicera alg och mosshämmande medel på fasaden. Det blir betydligt billigare och enklare än en fasadtvätt, men förutsätter att du agerar tidigt när påväxten kommer.
Vill du ha en kostnadsfri bedömning eller hjälp att lägga upp ett underhållsschema för din fastighet?
Hör av dig till oss så hjälper vi till – vi kan fasader, vi kan påväxt, och vi vet hur man får bukt med den.
Kristian Skibdal
VD, Specialrengöringar Sverige
