Det börjar ofta ganska enkelt. En boende klagar på lukt, ett matavfallskärl börjar bli kladdigt och under sommaren dyker flugor upp. Soprummet känns inte längre lika fräscht som resten av fastigheten. Då kommer frågan snabbt: Vem ansvarar egentligen för att soprum, sopkärl och andra avfallsutrymmen hålls rena och fungerar som de ska?
Svaret ser inte likadant ut överallt. För en BRF, fastighetsägare, verksamhet eller förvaltare beror det både på kommunens regler och på vad som står i fastighetens avtal. Börja därför med att kontrollera vad kommunen säger, vad som ingår i avtalen och om problemet sitter i kärlen, i soprummet eller på båda ställena.
Ansvaret ligger ofta på fastighetsägaren
I många kommuner är det fastighetsinnehavaren som ansvarar för att sopkärl och avfallsutrymmen hålls rena och sköts. Det betyder vanligtvis fastighetsägaren. För en BRF ligger ansvaret normalt på föreningen.
Vem som ska beställa, utföra och följa upp rengöringen kan framgå av exempelvis förvaltningsavtal, städavtal eller hyresavtal. Därför behöver ni kontrollera både kommunens regler och fastighetens egna avtal.
Börja med att kontrollera:
- kommunens avfallsföreskrifter
- vad som ingår i avtalet för sophämtning
- vad som står i fastighetens övriga avtal
- om problemet finns i kärlen, i soprummet eller på båda ställena
Sophämtning innebär inte automatiskt rengöring
Soporna kan hämtas precis som de ska, samtidigt som smuts, spill och beläggningar blir kvar. Ett avtal om sophämtning omfattar vanligtvis tömning och borttransport av avfallet. Utgå därför inte från att tvätt av kärlen eller rengöring av soprummet ingår om det inte framgår av avtalet eller tjänstebeskrivningen.
Kontrollera om avtalet omfattar:
- enbart tömning och hämtning
- tvätt av kärlens insidor och utsidor
- rengöring av lock, kanter, handtag och hjul
- rengöring av golv, väggar och andra ytor i soprummet
- enstaka tvätt eller återkommande service
Sopkärlstvätt och soprumsrengöring kan ingå i olika avtal eller behöva beställas separat.
Vad säger miljöbalken om soprum och sopkärl?
Miljöbalken anger inte hur ofta soprum eller sopkärl ska rengöras. För bostäder och lokaler för allmänna ändamål gäller däremot att de ska användas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. De ska också hållas fria från ohyra och andra skadedjur.
Med olägenhet för människors hälsa menas en störning som kan påverka hälsan och som inte är liten eller helt tillfällig. En enstaka fluga eller lite lukt vid ett tillfälle behöver därför inte innebära ett sådant problem. Om lukt, flugor, larver eller skadedjur återkommer behöver orsaken däremot undersökas. Rengöring kan vara en del av lösningen, men ibland behövs även tätare tömning, fler kärl, bättre ventilation eller tydligare rutiner i soprummet.
Kommunens regler avgör vad som gäller lokalt
Kommunens avfallsföreskrifter visar hur sopkärl, avfallsutrymmen och annan utrustning för avfall ska skötas. Reglerna kan skilja sig åt mellan olika kommuner.
Därför är det viktigt att kontrollera vad som gäller i just er kommun, särskilt om ansvaret påverkas av vem som äger, använder eller förvaltar fastigheten.
Så hittar ni reglerna i er kommun
Sök efter ”avfallsföreskrifter + kommunens namn”. På vissa kommunala webbplatser finns dokumenten under namnet renhållningsordning.
När ni har hittat dokumentet kan ni söka efter ord som rengöring, behållare, avfallsutrymme och fastighetsinnehavare. Om ni fortfarande är osäkra kan ni kontakta kommunen eller den som sköter sophämtningen och fråga vad som gäller för fastigheten.
Kontrollera fastighetens avtal och rutiner
Kommunens regler visar vem som har ansvaret, men fastighetens avtal och rutiner visar ofta vem som ska beställa, utföra och följa upp rengöringen. I en BRF kan det vara styrelsen, förvaltaren eller fastighetsskötaren. I en hyresfastighet går frågan vanligtvis via fastighetsägaren eller förvaltaren. För företag kan hyresavtalet påverka vem som ska göra vad.
Kontrollera därför:
- förvaltningsavtal
- städavtal
- hyresavtal
- rutiner för tillsyn och felanmälan
Vanlig städning av golvet omfattar inte alltid kärlens insidor, lock, kanter, handtag och hjul. Kontrollera därför vad som faktiskt ingår innan ni beställer en separat rengöring.
Sitter problemet i kärlen, i soprummet eller på båda ställena?
När ni har kontrollerat vem som ansvarar är nästa steg att ta reda på var problemet faktiskt finns. Lukt, spill och smuts kan komma från själva sopkärlen, från soprummet eller från båda delarna samtidigt. Genom att börja där blir det enklare att välja rätt åtgärd.
När sopkärlen är smutsiga
Om det finns vätska i botten, matrester som har fastnat eller beläggningar på insidan är det ofta själva kärlen som behöver rengöras. Det gäller även om golvet runt omkring ser rent ut. Lock, kanter och handtag kan också bli kladdiga och bidra till dålig lukt.
Då kan sopkärlstvätt vara rätt åtgärd. Kärlen rengörs på plats med utrustning som är anpassad för arbetet, och tvättvattnet tas om hand i samband med rengöringen.
När problemet finns i soprummet
Om det ligger spill, vätska eller avfallsrester på golvet, väggarna, dörrarna eller under och bakom kärlen behöver hela utrymmet ses över. I det läget räcker det inte alltid att bara tvätta själva kärlen.
Då kan soprumsrengöring vara ett bättre val. Genom att rengöra utrymmet runt kärlen minskar risken att lukt, smuts och avfallsrester snabbt kommer tillbaka.
När både kärl och soprum är smutsiga
I många fall finns problemet på flera ställen samtidigt. Kärlen kan vara smutsiga invändigt, samtidigt som spill och rester har samlats i soprummet. Då är det ofta mest effektivt att rengöra både kärlen och utrymmet vid samma tillfälle.
Specialrengöringar Sverige hjälper till med rengöring av olika typer av sopsystem, från sopkärl och soprum till sopkomprimatorer och underjordsbehållare. På så sätt kan rengöringen anpassas efter hur avfallshanteringen ser ut i just er fastighet.
Tecken på att det är dags att rengöra
Det finns inget intervall som passar alla fastigheter. Behovet beror bland annat på hur många som använder kärlen, vilken typ av avfall som slängs och hur snabbt lukt, smuts och spill kommer tillbaka.
Det kan vara dags att se över rengöringen när:
- lukten finns kvar efter att soporna har hämtats
- vätska, matrester eller beläggningar ligger kvar i kärlen
- flugor eller larver återkommer
- lock, kanter och handtag känns kladdiga
- spill och avfallsrester samlas under eller bakom kärlen
- boende, personal eller hyresgäster hör av sig om samma problem igen
Ju tidigare problemet upptäcks, desto enklare är det ofta att åtgärda innan lukt, flugor och smuts sprider sig vidare i utrymmet.
När rengöring inte löser hela problemet
I vissa fall behövs mer än rengöring för att problemet inte ska komma tillbaka. Om kärlen ofta blir överfulla, om tömningen inte fungerar eller om avfallet sorteras fel kan smuts och lukt snabbt återkomma även efter en rengöring.
Exempel på sådant som kan behöva ses över är:
- överfulla kärl som kan kräva fler kärl eller tätare hämtning
- utebliven tömning som bör felanmälas enligt kommunens eller avfallsbolagets anvisningar
- återkommande felsortering som kan kräva tydligare skyltar och information
- trasiga lock, lås eller lampor som behöver repareras
- dålig ventilation som kan behöva undersökas separat
Försök därför att lösa både smutsen och orsaken bakom den. Annars finns risken att lukt, flugor och spill snabbt kommer tillbaka.
Bra att veta innan ni frågar om pris
Ni behöver inte göra någon stor utredning innan ni hör av er. Men ju mer information ni kan ge, desto enklare blir det att förstå behovet och föreslå rätt hjälp.
Ta gärna fram:
- antal, storlek och typ av kärl
- om behovet gäller kärl, soprum eller båda delar
- när det rengjordes senast
- om problemet är tillfälligt eller återkommer
- vad ni redan har provat
Skicka gärna några bilder på kärlen, soprummet eller det område där problemet syns. Då blir det enklare att bedöma om ni behöver sopkärlstvätt, soprumsrengöring eller om båda delarna bör göras samtidigt.
Behöver ni hjälp med rengöringen?
Specialrengöringar Sverige hjälper BRF:er, fastighetsägare, företag och kommunala verksamheter med rengöring av sopkärl och avfallsutrymmen i hela Sverige.
Beskriv gärna vad ni har lagt märke till och skicka några bilder på kärlen, soprummet eller avfallsutrymmet. Då hjälper vi er att avgöra om sopkärlstvätt, soprumsrengöring eller en kombinerad rengöring passar bäst.
Få prisförslag för rengöring av sopkärl och soprum
Källor och vidare läsning
Miljöbalk (1998:808), 9 kap. 3 och 9 §§ – Sveriges riksdag
Avfallsförordning (2020:614), 3 kap. 41 a § – Sveriges riksdag
Avfallsplan och föreskrifter – Stockholm Vatten och Avfall
Föreskrifter för avfallshantering i Uppsala kommun – Uppsala kommun